24.10.2006


Kabbala är ett hebreiskt ord som betyder tradition eller det som blir mottaget. Med detta menas en esoterisk lära som endast förmedlas muntligt. Judarna såg på kabbalan som helig (en uppenbarelse av Gud), och var mycket noga med vem som fick tillgång till denna kunskap. Enligt kabbalan utgår hela Skapelsen från Ain Soph, den transcendenta aspekten av Gudomen, genom en serie emanationer eller utstrålningar. Den materiella världen är den lägsta av Skapelsens manifestationsplan, och ovan (eller innanför) sinnesvärlden finns det flera nivåer som är tillgängliga för det mänskliga medvetandet. Dessa nivåer är framställda i diagrammet som kallas Livets Träd

Kabbalisterna hävdar att Det gamla testamentet har fyra förståelseplan: 1 - bokstavligt, 2 - allegoriskt, 3 - hermeneutiskt (dvs. genom tolking), och 4 - mystiskt eller kabbalistiskt. Först efter att den studerande har tillägnat sig den grundläggande insikten från de lägre förståelseplanen, får de tillgång till den kabbalistiska teorin och praksis.

1947 blev de första Dödahavsrullarna funna av några fåraherdar vid Qumran nära Dödahavet. Fram till 1954 blev en mängd nya skrifter upptäckta. Detta var biblioteket för ett religiöst samfund, känt under namnet esseerna, som blev ödelagt när den romerska 10 legionen slog ner upproret i området öster om Jerusalem i juni, år 68. Det blev klart att biblioteket tillhörde en mysterieskola där extatiska visioner och kontakt med änglar spelade en viktig roll. Några av rullarna har stor likhet i innehåll och ordval med kabbalistiska dokument från medeltidens Spanien och Provence - i första hand Solomon ibn Gabirols skrifter från 11 århundradet. Flera av texterna använder också ord och uttryck som är vanliga i Det nya testamentet. Bland annat blir uttrycket Vägen ständigt använd för att beskriva deras lära. Som Apostlagärningarna berättar, kallade de första kristna sig för Guds väg. Detta överensstämmer med vad Västs mysterietradition alltid har hävdat, att kabbala är något av grunden för sann kristendom.

Konservativa teologer vill naturligt nog inte vara eniga i detta påstående, men själva håller de för sannolikt att Johannes Döparen, som förmedlade Kristusinvigningen till Jesus från Nasareth, var essé. Arkeologer har också funnit att den judekristna urbefolkningen i Jerusalem var lokaliserad till det så kallade esse-kvarteret i staden.

Judisk kabbalism hade en stor blomstringsperiod i Spanien på 1200 - 1400 talet. Omkring 1490 blev 80 000 judar utdrivna från Spanien. En del av dessa tog med sig den kabbalistiska läran till det övriga Europa, och den blev en viktig inspirationskälla för renässansens filosofer. I mötet med gnostisk kristendom, alkemi och grekisk esoterisk filosofi blev kabbalan utvecklad vidare, så att det nu finns både en traditionell judisk kabbalism och en europeisk. I den europeiska kabbalan har livets träd fått en mer central plats, medan de delar som är starkast knutna till judisk tradition, har fått mindre uppmärksamhet. Denna moderniserade västliga kabbala formar grunden för en mängd västliga ordenssystem.

Kabbala har haft stor betydelse för europeisk filosofi, vetenskap och kultur. Bland annat är Shakespeares Köpmannen i Venedig och Miltons Det förlorade paradiset inspirerad av kabbalistisk filosofi.