26.12.2006

Källa: Marie Söderquist, Expressen, 20.12.2006

Jag är faktiskt inte helt säker på att min tonårsdotter vet varför vi firar jul. Hennes starkaste uttalande om jul i år ägde rum när hon glatt basunerade ut att hon var väldigt glad över att slippa medverka i skolans j-a bajsjulspel.

Jag tillhör inte kategorin föräldrar som tycker att det är bra och sunt att mitt barn gör uppror mot skolans traditioner. Tvärtom. Jag gillar skolor som har traditioner som de dessutom vågar upprätthålla.

När min dotter gick på lågstadiet, i en annan skola, bestämdes det i solidaritet med ett barns starkt muslimska föräldrar att skolavslutningen inte längre skulle äga rum i kyrkan.
Den muslimska pojkens föräldrar hade fått hela skolavslutningsceremonin om bakfoten och trodde att det var en gudstjänst som sonen skulle utsättas för.

Och i stället för att förklara att en skolavslutning i Sverige är en högtid där man framför allt lånar kyrkans rum och i någon mån försöker påminna eleverna om varför de egentligen firar jul, upphörde skolan med avslutning i kyrkan. Och budskapet om varför man egentligen firar jul blev för många elever än mer diffust.

Det är sådant humanisterna kämpar för. Det kyrkolösa samhället, alltså.
Humanisterna med Christer Sturemark, ni vet den gamle it-föredettingen, i spetsen slåss hårt för att avkristna Sverige. Nu är Sverige redan ett av världens mest avkristnade länder.
Ett land där kyrkan på många sätt har marginaliserats och där människor som säger sig vara troende betraktas med mild skepsis.
Och kristna som säger sig tro på vissa moraliska principer till följd av sin övertygelse blir idiotförklarade direkt.

Men humanisterna är ändå bekymrade och lär ut hur man ska döpas, konfirmeras och begravas utan störande inslag av Gud. Exakt vad poängen med dop är om man nu inte låter sig döpas in i den kristna gemenskapen förblir oklart. Det var ju Johannes som stod i Jordanfloden och döpte människor. Det vill säga lät vatten rinna över deras huvud i väntan på den riktige frälsaren. Och varför ska man konfirmera sig utan Gud?

Det finns något djupt schizofrent med humanisterna. De är mer upptagna med gud än de flesta andra hårt julshoppande medborgare som är dem som humanisterna säger sig vilja rädda från gud.

Problemet är inte att vi, som humanisterna påstår, plågas av för mycket tro, gud och Jesus i detta land.

Inte ens så här fem dagar före Jesus födelsedag är han särskilt närvarande eller påflugen. Jesus syns knappt.

I Italien blev det en viss upprördhet över att Ikea inte säljer julkrubbor. I Italien firar ytterst få familjer jul utan att en liten krubba där herdar, änglar, Maria och barnet finns med.
Och på så sätt blir alla påminda om varför julhelgen finns.

Men för en svensk är det inte särskilt upprörande eller förvånande att Ikea inte har julkrubbor. Det har knappast någon. Julen har totalt tagits över av tomten, klappar, mat och julkalendern.
Min dotter visade sig, vid närmare efterforskning, ha rätt god koll på julens egentliga orsaker, trots att hon hade tjatat sig ur julspelet.

Men jag tror att lite mindre mat och jultomtar och lite mer gud och julspel för alla skulle vara av godo.