Till KO Karin Lindell
Rosenlundsgatan 9
118 87 STOCKHOLM


Anmälan åberopande Marknadsföringslagen § 6

Sveriges Television AB marknadsför sig som ²FRI TELEVISION². Det sker till
konsument utan att det samtidigt görs klart, att den som ser på SVT:s
program måste betala TV-licens med 492 kronor per kvartal.

Att gentemot konsument marknadsföra en vara eller tjänst som "fri" måste av
konsumenten kunna uppfattas som att varan eller tjänsten är betalningsfri.
Jämför med de statliga muséernas marknadsföring gentemot konsument, där det
talas om "fritt inträde".

Risken för missledning när det gäller SVT:s marknadföring av "FRI
TELEVISION" är uppenbar. Detta särskilt om det tas i beaktande, att fler och
fler svenskar - såväl infödda som inflyttade svenskar - saknar den
utvecklade känsla för svenska språket, som är en förutsättning för att
uppfatta skilda tolkningar av ett och samma tolkningar.

Även om SVT i sin marknadsföring av"FRI TELEVISION" tycks mena, att
programverksamheten skulle vara "fri" gentemot extern påverkan (intressen,
påtryckningar etc) är det uppenbart att utrymme ges för att tolka "fri" som
just "betalningsfri". Detta i synnerhet, som den tolkning SVT tycks vilja ge
begreppet inte stämmer med verkligheten. Redan tanken att en verksamhet av
det slag, som SVT bedriver, ej skulle vara utsatt för extern påverkan är
orimlig. Således är SVT:s slogan vilseledande även om man utgår från hur SVT
tycks vilja mena att begreppet "fri" skall tolkas.

Mot bakgrund av att den, som låtit sig vilseledas till att tro, att SVT med
"FRI TELEVISION" menar fri i meningen betalningsfri och därför inte erlagt
TV-licens, löper risk att både förlora sitt arbete och att få sin sociala
existens ödelagd, är den påtalade vilseledningen av ett slag, att den
aktualiserar fråga om utdömande av maximalt vite enligt 10. kap
Rättegångsbalken jämlikt Marknadsföringslagen § 40.

Gränna den 1 november 2006

Jan Gillberg
Utgivare av DSM