* 9/11
* Frimurare och illuminater
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU

Att övergå till euron är en stor och mycket kostsam reform.
Varför skulle den inte leda till prisökningar?

Skriven av Leif Widén 2/3 2003

1. Från många håll i Europa har rapporterats prishöjningar vid övergången till euron. Ja-anhängarna har förnekat saken eller försökt hitta motbevis. Europeiska Centralbankens chef, Duisenberg, erkände dock vid slutet av 2002 i holländsk TV, att euron hade föranlett prishöjningar.

2. Det är egentligen en självklarhet. Att övergå till euron är en stor och mycket kostsam reform. Varför skulle den inte leda till prisökningar? Någonstans måste ju kostnaderna betalas. Det är väl bara ja-sidan som inför folkomröstningen inte vill erkänna sanningen.

3. Jag vill personligen säga att en kostsam omläggning skulle kunna vara befogad om det rörde sig om något stort och värdefullt. Men EMU är en felkonstruktion. Systemet kommer att misslyckas och leda till ännu större och dyrare problem. Av det skälet tycker jag det är rätt att redogöra för de omläggningskostnader jag helst skulle vilja att Sverige kunde slippa

4. Om man är litet logisk, borde man också beräkna kostnaden för att gå tillbaks ur EMU igen. Om EMU misslyckas, vad kostar det Sverige att trycka nya kronsedlar och prägla nya mynt, återupprätta riksbanken och få systemet att börja fungera igen?

Vid sitt besök i Sverige ansåg den amerikanske nationalekonomen Milton Friedman att EMU kommer att misslyckas. Därför rekommenderade han svenskarna att spara sina mynt och sedlar, om vi går med i EMU.

5. Någon allomfattande beräkning av kostnaderna för att införa euron har veterligen inte gjorts, än mindre en kostnadsberäkning av att avveckla euron igen.

6. Dock har bankerna för sin del gjort en beräkning som slutar på fyra miljarder kronor i kostnader. Pengar som måste betalas av någon. Räkna med avgiftshöjningar och liknande för bankkunderna.

7. Vidare omläggningskostnaderna hos alla svenska myndigheter, riksförsäkringsverket osv samt organisationer som landstingsförbundet, kommunförbundet etc. Det betyder att medborgaren får sämre förmåner eller högre avgifter.

8. Den privata företagssektorn drabbas av stora kostnader för omläggningen - kostnader som måste tas ut av någon. Vinsten blir sedan att företagen sparar kostnader för valutasäkring osv, betonar ja-sidan. Men Sveriges handel med euroländerna är mindre än hälften av vår totala utrikeshandel. Resten - mer än hälften och en ökande andel - är import och export från/till icke-euroländer. I den handeln kommer företagens kostnader för valutasäkring etc sannolikt att stiga vid en EMU-anslutning.

9. Många företagare handlar i flera valutor samtidigt, dvs importerar insatsvaror från t ex dollarområdet och säljer färdiga varor till euroländer, eller tvärtom. De slipper alltså inte valutaosäkerhet om euron blir deras valuta. Hittills har euron varierat mer i kurs än kronan. Då blir det problem för svenska företag som offererar i euros till köpare utanför euroländerna.

10. I ett företags verksamhet ingår att år efter år förhandla sig till överenskommelser och kontrakt inte bara med utlandet utan också med svenska leverantörer, personal, myndigheter osv. Praktiskt taget alla ekonomiska kontrakt måste göras om, ifall euron skulle införas. Nya överenskommelser och avtal måste förhandlas fram. Detta är en större och mer kostsam arbetsbelastning än många företag i dag inser.

En revisor, Henrik Uddén vid Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, har arbetat praktiskt med att hjälpa holländska och tyska företag att ställa om till euro. Han säger i SvD 9/11 2002:

"Euroövergången är en betydligt större sak för företagen än de nu snart glömda 2000-problemen. Då handlade det mest om rena datafrågor, nu är det hundratals andra saker som måste beaktas. Det skall pillas i kontrakt, redovisningar, lagar, förordningar och blanketter som skall göras om och hur skall man göra avrundningar i euro?"

11. Regeringen har lagt fast statens överskottsmål i budgeten (2 procent av BNP) med hänsyn till att Sverige måste gardera sig extra när landet med euron förlorar möjligheter att klara lågkonjunkturer. Därtill har LO förhandlat fram att överskotten skall höjas med ytterligare 1/2 procent av BNP. Även denna halva procent, 10 miljarder kronor årligen, kräver en skattehöjning, en "EMU-skatt" från medborgarna.

12. Sammanlagt kan vi konstatera att EMU-omläggningen kommer att kosta väldiga belopp i höjda priser, höjda avgifter och höjda skatter.

Skulle EMU sedan misslyckas och Sverige återinför kronvalutan, återupprättar riksbanken osv, ja då fördubblas kostnaden som alla måste vara med och betala.