* 9/11
* Frimurare och illuminater
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
* HAARP & Echelon
* EU
Källa: Expressen
* Åldern på förstföderskor har stigit. En viktig anledning är ekonomin. Samtidigt förtränger många den biologiska klockan. Ungdomstiden är förlängd, men biologin densamma.
Det kan göra kvinnor ofrivilligt barnlösa.
* Det skriver i dag barnmorskan och professorn Tanja Tydén. Unga kvinnor behöver kunna mer om fruktsamhet. Dessutom behöver reglerna för föräldraförsäkring ändras, så att studenter som vill ha barn får bättre ekonomiska möjligheter.
Genom mitt arbete som forskande barnmorska och med preventivmedelsrådgivning för studenter i Uppsala, har jag noterat att många studenter skjuter upp barnafödandet till 30-årsåldern och längre. Denna observation har lett till att vi har gjort undersökningar om studenters inställning till att ha barn, vad som ska vara uppfyllt innan de skaffar barn, hur de tror att livet med barn kommer att gestalta sig och slutligen vad de har för kunskap om fruktsamhet. Drygt 700 studenter, på grund- och forskarutbildning, som studerar vid Uppsala universitet har besvarat enkäter om detta.
De allra flesta, både kvinnor och män, vill bli föräldrar. De flesta vill ha mellan 2-3 barn och vara i medeltal mellan 29-31 år då de skaffar sitt första. Över hälften vill vara mellan 35-44 vid sitt sista barn. De tyckte att det var mycket viktigt att få barn och skulle adoptera eller försöka få barn med hjälp av konstgjord befruktning om de inte kunde få barn.
Studenter är alltså en grupp som skjuter barnafödandet framför sig, samtidigt som de vill ha fler barn än vad som är fallet för genomsnittskvinnan i Sverige, som år 2005 födde 1.8 barn per kvinna. För högutbildade kommer detta att betyda att många inte kommer att få de antal barn de önskar och en del, som väljer att skjuta barnafödandet framför sig ännu längre, kommer kanske aldrig att få barn utan bli ofrivilligt barnlösa.
Vi har ställt kunskapsfrågor om fruktsamhet i våra undersökningar. Många överskattar möjligheten att bli gravid vid oskyddat samlag och var fjärde tror att fruktsamheten minskar betydligt efter 40-årsåldern. Mer än hälften överskattar också möjligheten att få barn genom konstgjord befruktning. Detta innebär att man planerar sitt barnafödande med för dålig kunskap om reproduktion.
Det var mycket viktigt för både kvinnor och män att känna sig mogen, ha en partner att dela föräldraansvar med, ha avslutat studierna och ha en "tillräckligt god ekonomi" innan de skaffar barn. Att få barn innan man blir "för gammal" ansågs inte lika viktigt.
Både kvinnor och män ansåg att det viktigaste med föräldraskapet var att det skulle innebära personlig utveckling, ett ömsesidigt kärleksutbyte, nya intressen och en annan syn på vad som är viktigt i livet. En tydlig skillnad, som framkom mellan kvinnor och män, var att betydligt fler kvinnor ansåg att barn skulle innebära mindre tid att satsa på en yrkeskarriär och sämre möjligheter på arbetsmarknaden. Tillgång till barntillsyn upplevdes också som viktigare för kvinnor än män. Av de doktorander som ingick i studien hade en av fyra barn. Fler kvinnor än män ansåg att de inte kunde ha barn under doktorandstudierna på grund av anställningsförhållanden och att de skulle få för låg föräldrapenning på grund av förväntningar från handledaren.
I dagsläget bedriver doktorander studier under olika ekonomiska förhållanden. De kan ha doktorandtjänst, utbildningsbidrag eller stipendier. De som har en doktorandtjänst får en föräldrapenning, som beräknas på den inkomst som de faktiskt har, medan andra kanske får den lägsta föräldrapenningen som är 180 kr per dag.
På en hypotetisk fråga, som vi ställde i en av studierna, vad kvinnorna skulle göra "om de blev gravida just nu" skulle sex av tio välja att göra abort. Anledningen till det beslutet var att de var för unga, hade dålig ekonomi och att de ville studera färdigt först. Detta får mig att fundera över om ändrade regler för föräldrapenning skulle lösa problemet för en del studenter som väljer att göra en abort på grund av för dålig ekonomi? Om en kvinna, som är i slutet av sina studier och lever på studielån, blir oplanerat gravid får hon en föräldrapenning på 180 kr per dag. Om föräldrapenningen i stället skulle beräknas på den tänkta ingångslön som kvinnan skulle få när hon börjar arbeta, skulle en del kanske välja att fullfölja graviditeten i stället för att göra abort.
Våra resultat visar å ena sidan att det är viktigt med en lättillgänglig preventivmedels-rådgivning, eftersom sex av tio kvinnor skulle välja abort om de skulle bli oplanerat gravida. Å andra sidan visar resultaten att studenter inte är tillräckligt kunniga om att den biologiska klockan tickar och går. Ungdomstiden har blivit förlängd, men biologin är densamma. Det är en personlig och känslig fråga om och när man vill ha barn. Därför är det viktigt att vara lyhörd för den enskilda personens livssituation. Barnmorskor och gynekologer, som möter unga kvinnor på familjeplaneringsmottagningar, bör som komplement till preventivmedelsrådgivning också ge kvinnor information om hur den biologiska klockan fungerar.