* 9/11
* Frimurare och illuminater
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU

01.11.2003

Vid sammanträdet den 5 juli 2000 beslutade Europaparlamentet i enlighet med artikel 150.2 i arbetsordningen att tillsätta ett tillfälligt utskott för avlyssningssystemet ECHELON, och dess mandat fastställdes såsom det beskrivs i punkt 1.3 i kapitel i motiveringen. För att uppfylla detta mandat utsåg det tillfälliga utskottet vid sitt konstituerande sammanträde den 6 juli 2000 Gerhard Schmid till föredragande.

Utskottet granskade förslaget till betänkande vid sina sammanträden den 29 maj, 20 juni och 3 juli 2001.

Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sitt beslut av den 5 juli 2000 om att tillsätta ett tillfälligt utskott för avlyssningssystemet ECHELON och detta utskotts mandat(1),

– med beaktande av EG-fördraget, där ett syfte är att bilda en gemensam marknad med stor konkurrenskraft,

– med beaktande av artiklarna 11 och 12 i EU-fördraget, vilka ålägger medlemsstaterna att förstärka och utveckla sin ömsesidiga politiska solidaritet,

– med beaktande av EU-fördraget, särskilt artikel 6.2, som fastlägger EU:s skyldighet att skydda de grundläggande rättigheterna, och avdelning V, som fastställer bestämmelser om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik,

– med beaktande av artikel 12 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

– med beaktande av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, där artikel 7 föreskriver skydd för privat- och familjelivet, och uttryckligen föreskriver rätten till skydd för kommunikation och där artikel 8 skyddar personuppgifter,

– med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 8, som skyddar privatlivet, samt de många andra internationella konventioner som föreskriver skydd för den privata sfären och för brevhemligheten,

– med beaktande av det arbete som det tillfälliga utskottet lagt ner på systemet ECHELON genom att hålla ett flertal utfrågningar och sammankomster med sakkunniga av alla slag, och framför allt personer från den offentliga och den privata sektorn med ansvar för telekommunikationer och uppgiftsskydd, med personal från underrättelse- och informationstjänster, journalister, sakkunniga jurister på området, ledamöter av medlemsstaternas parlament osv,

– med beaktande av artikel 150.2 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från det tillfälliga utskottet för avlyssningssystemet ECHELON (A5-0264/2001), och av följande skäl:

Förekomsten av ett globalt system för avlyssning av privatpersoners och företags kommunikation (avlyssningssystemet ECHELON)

A. Det kan inte längre betvivlas att det finns ett globalt system för avlyssning av kommunikation, som bedrivs i samverkan mellan Förenta staterna, Förenade kungariket, Kanada, Australien och Nya Zeeland inom ramen för UKUSA-avtalet. Mot bakgrund av de indicier som föreligger och de många samstämmiga yttranden från väldiga olika personer och organisationer, bland annat från amerikanska källor, kan det antas att systemet eller delar av det åtminstone under någon tid gått under kodnamnet ECHELON.

B. Det kan nu inte råda något tvivel om att syftet med systemet är avlyssna kommunikation från privatpersoner och företag, och inte militär kommunikation, men den analys som genomförts för betänkandet har visat att systemets tekniska möjligheter sannolikt inte alls är så stora som antagits i vissa massmedier.

C. Det är förvånande och rentav oroväckande att flera av de ledande personer inom gemenskapen som tillfrågats av det tillfälliga utskottet, även ledamöter av Europeiska kommissionen, förklarat att de inte känner till detta fenomen.

Avlyssningssystemets begränsningar
D. Avlyssningssystemet baseras särskilt på global avlyssning av trafik via kommunikationssatelliter. Kommunikation inom områden med hög kommunikationstäthet förmedlas dock endast i mycket liten utsträckning via satelliter. Detta innebär att den största delen av kommunikationen inte kan avlyssnas i satellitföljarstationer, utan bara genom inkoppling på kablar respektive uppfångning av radiosignaler, vilket – så som visats genom de analyser som genomförts i samband med betänkandet – bara kan ske i begränsad omfattning. Tillgången på personal för den slutliga analysen av avlyssnad kommunikation utgör ytterligare en begränsning. UKUSA-staterna har endast tillgång till en mindre del av den kabel- och radioburna trafiken och kan endast analysera en ännu mindre del av denna trafik. Så hur imponerande de tillgängliga medlen och resurserna för avlyssning än kan te sig kommer det dock till följd av den ofantliga mängden av kommunikation i praktiken att bli omöjligt att göra en omfattande och ingående kontroll av all kommunikation.

Förekomsten av andra avlyssningssystem
E. Avlyssning av kommunikation är en spionmetod som underrättelsetjänsternas ofta utnyttjar, och ett sådant system skulle kunna drivas också av andra stater, om de har ekonomiska resurser och geografiska förutsättningar för detta. Frankrike är tack vare sina utomeuropeiska territorier den enda av EU:s medlemsstater som geografiskt och tekniskt är i stånd att ensam kunna upprätta ett globalt avlyssningssystem och besitter även den tekniska och organisatoriska infrastrukturen att göra det. Det finns även gott om belägg för att även Ryssland sannolikt driver ett sådant system.

Förenligheten med EU:s lagstiftning
F. I fråga om huruvida ett system av typen ECHELON är förenligt med EU:s rätt måste man skilja på två olika fall. Om systemet endast används i underrättelsesyfte, förekommer ingen överträdelse av EU:s rätt, eftersom verksamhet i statssäkerhetens intresse inte omfattas av EG-fördraget utan faller under avdelning V i EU-fördraget (GUSP), där det dock för närvarande inte finns några bestämmelser om ämnet och därmed inga kriterier. Om systemet däremot missbrukas för företagsspionage strider det mot kravet på lojalitet mellan medlemsstaterna och mot tanken med en gemensam marknad med fri konkurrens, vilket skulle innebära att en medlemsstat som bedriver sådan verksamhet bryter mot EU:s rätt.

G. Vid plenarsammanträdet den 30 mars 2000 avgav rådet en förklaring om att rådet inte kan godkänna att det utarbetas ett system för avlyssning av telekommunikationer om systemet inte respekterar medlemsstaternas rättsregler och kränker de grundläggande principerna som syftar till att bevara människans värdighet.

Förenlighet med de grundläggande rättigheterna när det gäller privatlivet (artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna)

H. All avlyssning av kommunikation är ett starkt intrång på den enskilda människans privata sfär. Artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (ECHR), som föreskriver skydd för den privata sfären, medger bara intrång för att skydda den nationella säkerheten i den mån detta är förenligt med nationell lagstiftning och bestämmelserna i fråga är allmänt tillgängliga och föreskriver under vilka omständigheter och villkor som staten får göra sådana intrång. Intrång måste vara proportionerliga, och en sammanvägning av olika intressen måste alltså ske. Enligt rättspraxis i Europadomstolen för mänskliga rättigheter är det inte tillräckligt att intrång tjänar något syfte eller är önskvärda.

I. Ett underrättelsesystem, som slumpvis och fortgående avlyssnade all kommunikation skulle strida mot proportionalitetsprincipen och skulle inte vara förenligt med ECHR. Det skulle likaledes vara ett brott mot ECHR om den bestämmelse, enligt vilken kommunikationsavlyssningen bedrivs, inte har någon rättslig grund, om bestämmelsen inte allmänt tillgänglig eller är så formulerad att dess följder för den enskilde inte är förutsebara eller om ingreppen vore oproportionerliga. De flesta bestämmelser som styr den amerikanska underrättelsetjänstens verksamhet utomlands är sekretessbelagda och tillämpningen av proportionalitetsprincipen kan sålunda åtminstone ifrågasättas, och brott kan förekomma mot de av Europadomstolen fastlagda principerna om lagstiftningens allmänna tillgänglighet och förutsebarhet.

J. Medlemsstaterna kan inte undandra sig de skyldigheter som baseras på ECHR genom att låta andra länders underrättelsetjänster som är underkastade mindre stränga bestämmelser vara verksamma på sitt territorium, eftersom detta skulle undergräva innehållet i Europadomstolens tidigare rättspraxis och beröva legalitetsprincipen med dess båda komponenter om tillgänglighet och förutsebarhet dess effekt.

K. En underrättelsetjänst måste för att vara laglig och förenlig med de grundläggande rättigheterna också vara underställd ett fungerande kontrollsystem, för att kompensera för den risk som uppkommer när en del av en förvaltning arbetar i hemlighet. Europadomstolen har uttryckligen framhävt vikten av ett fungerande kontrollsystem för underrättelsetjänsternas verksamhet, och det förefaller därför betänkligt att några medlemsstater inte har några egna parlamentariska kontrollorgan för säkerhetstjänsten.

Är EU-medborgarna tillräckligt skyddade mot underrättelsetjänster?
L. Skyddet för EU-medborgarna beror på den nationella lagstiftningen i medlemsstaterna, som är mycket varierande inom EU. I vissa fall finns inte ens parlamentariska kontrollorgan, och därmed kan det knappast vara tal om ett tillräckligt skydd. De europeiska medborgarna har ett grundläggande intresse av att deras respektive nationella parlament är utrustat med ett särskilt, formellt sammansatt kontrollorgan, som övervakar och kontrollerar underrättelsetjänstens verksamhet. Även i de fall när kontrollorgan finns föreligger finns en stark tendens till att bekymra sig mer om den nationella säkerhetstjänstens verksamhet än om den internationellt inriktade underrättelsetjänstens, eftersom det i regel endast är den förstnämnda som berör de egna medborgarna. Det skulle uppmuntra till rimliga proportioner vid avlyssningsingreppen om underrättelsetjänsterna vore skyldiga att i efterhand informera en medborgare som utsatts för avlyssning att så skett, till exempel fem år efter att avlyssningen utförts.

M. Eftersom stationerna för mottagning av satellitsignaler är så pass stora är det omöjligt att anlägga sådana på ett lands territorium utan landets samtycke.

N. Om underrättelsetjänster skulle samarbeta inom ramen för GUSP eller på området för rättsliga och inrikes frågor måste institutionerna vidta nödvändiga åtgärder för att skydda de europeiska medborgarna.

Företagsspionage
O. Det ingår i underrättelsetjänsternas uppgifter att intressera sig för underrättelser från näringslivet, såsom branschutveckling, utvecklingen på råvarumarknaderna, respekten för handelsembargon, respekten för regler när det gäller leverans av varor med dubbla användningsområden, osv., vilket ofta medför att företag som berörs av sådana frågor övervakas.

P. Förenta staternas underrättelsetjänster undersöker inte bara allmänna ekonomiska sakförhållanden utan avlyssnar också företagens kommunikation i detalj, särskilt i samband med kontraktstilldelningar, vilket motiveras med en strävan att bekämpa försök till korruption, men vid ingående avlyssning finns en risk för att upplysningarna inte används för korruptionsbekämpning utan för handelsspionage, även om Förenta staterna och Förenade kungariket förklarat att så inte är fallet. Det är dock ännu inte fullt klarlagt vilken roll Advocacy Center vid Förenta staternas handelsdepartement spelar, och samtal som skulle äga rum med detta organ för att skapa klarhet om saken blev inställda.

Q. Inom ramen för OECD antogs 1997 en konvention om bekämpning av korruption av tjänstemän, enligt vilken bestickning skall vara en internationellt straffbar handling, och detta utgör ytterligare en grund till att enstaka fall av bestickning inte att kan berättiga att kommunikation avlyssnas.

R. Det kan inte tolereras att underrättelsetjänsterna blir verktyg för konkurrensspionage genom att spionera på utländska företag i syfte att ge inhemska företag en konkurrensfördel. Det finns dock inte några fall belagda där det globala avlyssningssystemet använts på detta sätt, även om det ofta har påståtts.

S. Då delegationen för det tillfälliga utskottet för ECHELON besökte Förenta staterna bekräftades via auktoritativa källor innehållet i kongressens Brown-betänkande, där det sagts att 5 procent av de upplysningar som inhämtats på annat sätt än via öppna kanaler används som ekonomiska underrättelser. Enligt samma källor har det gjorts en uppskattning om att detta kunde ge det amerikanska näringslivet möjlighet att ta hem kontrakt på upp emot 7 miljarder dollar.

T. Känslig företagsinformation förekommer till största delen inom företagen själva, vilket innebär att konkurrensspionage särskilt bedrivs genom att man försöker få information från medarbetare i företagen eller utplacerade personer, eller försöker, vilket blir allt vanligare, tränga in i företagens interna datanät. Det bara är i de fall när känslig information överförs utanför företaget via ledningar eller radio (satelliter) som ett kommunikationsövervakningssystem kan användas för konkurrensspionage. Detta förekommer systematiskt i följande tre fall:

- hos företag som arbetar i tre tidszoner, så att preliminära resultat från verksamheten skickas från Europa till Amerika och därifrån vidare till Asien,
- när videokonferenser äger rum i multinationella koncerner, och förmedlas av VSAT eller kabel,
- när viktiga beställningar diskuteras på platsen (som vid stora byggprojekt, uppbyggnad av teleinfrastruktur, nya transportsystem, osv) och kontakter därifrån måste tas med huvudkontoret.

U. Risk- och säkerhetsmedvetenheten i små och medelstora företag är ofta otillräcklig, och de risker som handelsspionaget och avlyssningen av kommunikationer innebär erkänns inte.

V. Säkerhetsmedvetenheten inom de europeiska institutionerna (med undantag för Europeiska centralbanken, rådets generaldirektorat för yttre förbindelser samt kommissionens generaldirektorat för yttre förbindelser) är inte alltid särskilt utpräglad, och åtgärder är därför nödvändiga.

Möjligheterna till självskydd

W. Säkerhet för företagen kan bara uppnås om hela arbetsmiljön säkras tillsammans med alla kommunikationsvägar som kan komma i fråga för överföring av känslig information. Det finns tillräckligt säkra krypteringssystem till överkomliga priser på den europeiska marknaden. Även privatpersoner bör uppmanas att kryptera sina e-postmeddelanden. Ett okrypterat e-postmeddelande är som ett brev utan kuvert. Det finns på Internet relativt användarvänliga system som rentav ställs till förfogande för privat bruk utan kostnad.

Samarbete mellan underrättelsetjänster inom EU
X. EU har kommit överens om att samordna underrättelsetjänsternas informationsinsamling inom ramen för den egna säkerhets- och försvarspolitiken, även om samarbete med andra parter på detta område kommer att fortsätta.

Y. Europeiska rådet i Helsingfors beslutade i december 1999 att utveckla en effektivare europeisk militär kapacitet för att kunna utföra hela spektrumet av Petersbergsuppdrag till stöd för GUSP. Europeiska rådet beslutade dessutom att unionen för att kunna uppnå detta mål skulle vara i stånd att senast 2003 snabbt sätta in styrkor på cirka 50 000-60 000 personer, vilka skulle vara militärt självförsörjande med nödvändiga lednings-, kontroll- och underrättelsemöjligheter. De första stegen i riktning mot en sådan självständig kapacitet på underrättelseområdet har redan tagits inom ramen för VEU och den ständiga politiska kommittén och säkerhetskommittén.

Z. Ett samarbete mellan underrättelsetjänsterna inom EU förefaller också oumbärligt med tanke på dels att det vore orimligt att försöka bedriva en gemensam säkerhetspolitik utan att säkerhetstjänsterna medverkade, dels att det finns flera fördelar med ett sådant samarbete ur professionell, finansiell och politisk synvinkel. Det skulle också rimma bättre med tanken på att EU är en jämbördig partner till Förenta staterna och skulle kunna medföra att samtliga medlemsstater ingick i ett system som är helt förenligt med ECHR. Europaparlamentet måste naturligtvis utöva lämplig kontroll.

AA. Europaparlamentet står i begrepp att etablera egna bestämmelser om tillgång till sekretessbelagda och känsliga upplysningar och handlingar.

Slutande och ändring av internationella avtal om skydd av medborgare och företag
1. Parlamentet bekräftar på grundval av de upplysningar som det tillfälliga utskottet fått att det inte längre råder några tvivel om att det finns ett globalt system för avlyssning av kommunikationer och att detta sker med Förenta staterna, Förenade kungariket, Kanada, Australien och Nya Zeeland som deltagare inom ramen för UKUSA-avtalet,

2. uppmanar generalsekreteraren i Europarådet att för ministerkommittén framlägga ett förslag om skydd för privatlivet enligt vad som garanteras i artikel 8 i ECHR, där en anpassning till moderna kommunikationsmetoder och avlyssningsmöjligheter skapas med hjälp av ett tilläggsprotokoll, eller i kombination med en reglering av dataskyddet i samband med en revidering av konventionen om dataskydd, under förutsättning att detta varken skulle innebära en minskning av den rättsliga skyddsnivå som Europadomstolen etablerat eller en inskränkning av den flexibilitet som krävs för en anpassning till den fortsatta utvecklingen,

3. uppmanar de medlemsstater i vilka de lagar som reglerar säkerhetstjänstens möjlighet till avlyssning innehåller diskriminering i fråga om skydd för den privata sfären, att ge samtliga medborgare i unionen samma rättsliga garantier beträffande skydd för den privata sfären och brevhemligheten,

4. uppmanar Europeiska unionens medlemsstater att upprätta en europeisk plattform, sammansatt av företrädare för de nationella organ som har ansvaret för att övervaka hur medlemsstaterna efterlever grundläggande och medborgerliga rättigheter, för att undersöka huruvida de olika ländernas lagstiftning om underrättelsetjänster är förenlig med ECHR och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, för att granska den lagstiftning som skyddar brev- och telefonhemligheten samt dessutom komma överens om en rekommendation till medlemsstaterna om en uppförandekod som garanterar skydd för privatlivet, så som detta definieras i artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, för alla europeiska medborgare på alla medlemsstaters territorier, samtidigt som underrättelsetjänsternas verksamhet sker på ett sätt som är förenligt med dessa rättigheter och uppfyller de villkor som härrör ur artikel 8 i ECHR och som presenteras i kapitel 8 i detta betänkande, särskilt punkt 8.3.4,

5. uppmanar medlemsstaterna att vid nästa regeringskonferens anta EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna såsom bindande rätt vars efterlevnad skall kunna påyrkas genom hänvändelse till domstol, för att därigenom höja standarden på skyddet för de grundläggande rättigheterna, särskilt med hänsyn till skyddet för privatsfären,

6. uppmanar Europarådets medlemsstater att fatta beslut om ett tilläggsprotokoll som gör det möjligt för Europeiska gemenskaperna att ansluta sig till ECHR, eller överväga andra åtgärder för att komma till rätta med konflikten mellan den rättspraxis som tillämpas i Europadomstolen i Strasbourg och den som tillämpas av EG-domstolen i Luxemburg,

7. uppmanar i avvaktan på detta EU:s institutioner att var och en inom sitt respektive kompetens- och verksamhetsområde tillämpa de grundläggande rättigheter som fastställts i stadgan,

8. uppmanar FN:s generalsekreterare att ge det ansvariga utskottet i uppdrag att lägga fram förslag till beslut som syftar till att anpassa artikel 17 i det internationella fördraget om medborgerliga och politiska rättigheter till de tekniska förändringarna, så att den privata sfären garanteras ett skydd,

9. anser att det måste förhandlas fram och undertecknas en konvention mellan Europeiska unionen och Förenta staterna där det skall fastställas att båda parter gentemot varandra skall respektera samma regler för skydd av medborgarnas privatliv och av brev- och telehemligheten för meddelanden som utväxlas mellan företagen, som de som gäller för partens egna medborgare och företag,

10. uppmanar Förenta staterna att underteckna tilläggsprotokollet till Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, så att det blir möjligt för enskilda personer att inför den kommitté för mänskliga rättigheter som inrättats enligt konventionen anföra besvär mot Förenta staterna för brott mot konventionen; uppmanar berörda amerikanska icke-statliga organisationer, särskilt ACLU (American Civil Liberties Union) och EPIC (Electronic Privacy Information Center) att utöva tryck på den amerikanska regeringen i denna fråga,

Nationella lagstiftningsåtgärder för att skydda medborgare och företag
11. uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att se över sin egen lagstiftning och vid behov anta lagar om underrättelsetjänstens verksamhet med avseende på dess överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna, i den form dessa definierats i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt i rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

12. uppmanar medlemsstaterna att införa bindande styrmedel som garanterar att fysiska och juridiska personer skyddas mot alla sådana former av illegal kommunikationsavlyssning,

13. uppmanar medlemsstaterna att eftersträva en gemensam skyddsnivå gentemot underrättelsetjänsternas verksamhet och i detta syfte utarbeta en uppförandekod (av det slag som avses i punkt 4), som grundar sig på det starkaste skydd som förekommer i en medlemsstat, eftersom det är medborgare i andra länder och därmed också andra medlemsstater som berörs av utländska underrättelsetjänsters verksamhet,

14. uppmanar medlemsstaterna att med Förenta staterna förhandla om en uppförandekod av samma slag som EU:s,

15. uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att säkerställa att deras underrättelsetjänster ställs under lämplig parlamentarisk och rättslig kontroll,

16. uppmanar rådet och medlemsstaterna att prioritera inrättandet av ett system för demokratisk övervakning av och uppsikt över EU:s fristående underrättelseverksamhet samt andra former av gemensam och samordnad underrättelseverksamhet på europeisk nivå; föreslår att Europaparlamentet skall spela en viktig roll inom detta system för övervakning och uppsikt,

17. uppmanar medlemsstaterna att sammanföra sina medel för avlyssning av kommunikationer för att göra den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken mera effektiv när det gäller underrättelseväsen, bekämpning av terrorism, kärnvapenspridning eller internationell narkotikahandel, varvid bestämmelserna om skydd för medborgarnas privatliv och brev- och telehemlighet för företagens kommunikationer skall respekteras, under uppsikt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen,

18. uppmanar medlemsstaterna att ingå ett avtal med tredje land som syftar till att stärka skyddet för unionsmedborgarnas privatliv och enligt vilket alla avtalsslutande stater förpliktar sig att, i händelse av att en avtalsslutande stat ämnar vidta avlyssningsåtgärder i en annan avtalsslutande stat, underrätta den sistnämnda om vilka åtgärder som planeras,

Särskilda lagstiftningsåtgärder för att bekämpa företagsspionage
19. uppmanar medlemsstaterna att diskutera om i vilken utsträckning företagsspionage och korruption för att vinna beställningar kan bekämpas med bestämmelser i europeisk och internationell lag, särskilt om det vore möjligt att införa bestämmelser inom ramen för WTO som skulle ta hänsyn till den konkurrenssnedvridande effekten av sådan praxis, exempelvis genom att göra sådana kontrakt ogiltiga; uppmanar Förenta staterna, Australien, Nya Zeeland och Kanada att ansluta sig till detta initiativ,

20. uppmanar medlemsstaterna att verka för att det i EG-fördraget tas upp en bestämmelse som förbjuder företagsspionage och att själva inte bedriva företagsspionage riktat mot varandra, varken direkt eller under täckmantel av någon främmande makt som kan vara verksam på ett annat lands territorium, och att inte heller tillåta en främmande makt att bedriva spionage på EU-medlemsstats territorium, för att därmed respektera EG-fördragets anda och bestämmelser,

21. uppmanar medlemsstaterna att i ett entydigt bindande instrument själva förbinda sig att inte bedriva företagsspionage, och därmed ge uttryck för sin efterlevnad av EG-fördragets anda och bestämmelser; uppmanar medlemsstaterna att införliva denna bindande princip i sin nationella lagstiftning om underrättelsetjänster,

22. uppmanar medlemsstaterna och den amerikanska regeringen att inleda en öppen dialog mellan Förenta staterna och EU om insamlingen av ekonomiska underrättelser,

Åtgärder för genomförandet av lagen och kontroll av detta genomförande

23. uppmanar de nationella parlament som inte har egna parlamentariska kontrollorgan för övervakning av underrättelsetjänstens verksamhet att inrätta sådana organ,

24. uppmanar de nationella kontrollorgan som övervakar säkerhetstjänsterna att vid utövandet av sina kontrollbefogenheter lägga stor vikt vid skyddet av den privata sfären, oberoende av om det är de egna medborgarna, andra EU-medborgare eller medborgare utanför EU som berörs,

25. uppmanar medlemsstaterna att se till att deras underrättelseväsen inte missbrukas för konkurrensspionage, vilket skulle strida mot medlemsstaternas lojalitetsplikt och mot idén om en gemensam marknad baserad på fri konkurrens,

26. uppmanar Tyskland och Förenade kungariket att ställa som villkor för att framledes tillåta Förenta staterna underrättelsetjänst att avlyssna kommunikation på deras territorium kräva att denna avlyssning sker i samstämmighet med ECHR, det vill säga att de uppfyller proportionalitetsprincipen, att den rättsliga grunden är tillgänglig och dess effekter är förutsebar för den enskilde, samt att en motsvarande fungerande kontroll införs, eftersom de är ansvariga för att den underrättelseverksamhet som bedrivs på deras territorium med deras godkännande eller åtminstone tolereras respekterar de grundläggande rättigheterna,

Åtgärder för att främja medborgarnas och företagens självskydd
27. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att gå ut med information till medborgarna och företagen om att deras internationella kommunikation under vissa omständigheter kan avlyssnas; vidhåller att denna information skall åtföljas av praktisk hjälp med utformning och genomförande av omfattande skyddsåtgärder, bland annat säkerhet inom informationsteknik,

28. uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att utveckla och genomföra en effektiv och aktiv politik för säkerhet i informationssamhället; vidhåller att man inom ramen för denna politik framför allt måste tänka på att göra alla dem som använder moderna kommunikationssystem mera medvetna om att konfidentiella upplysningar måste skyddas; insisterar vidare på att det inrättas ett samordnat nät av byråer över hela Europa för att ge praktisk hjälp med att utforma och genomföra omfattande skyddsstrategier,

29. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att främja, utveckla och tillverka europeisk krypteringsteknologi och krypteringsprogramvara, och framför allt att stödja projekt som syftar till att utveckla användarvänliga krypteringsprogram med öppen källkod,

30. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja sådana programvaruprojekt som arbetar med öppen källkod, eftersom detta är enda garantin för att programvaran inte har några inbyggda bakdörrar,

31. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja sådana programvaruprojekt som arbetar med öppen källkod, eftersom detta är enda garantin för att programvaran inte har några inbyggda bakdörrar; uppmanar kommissionen att fastställa en kvalitetsnivå för säkerheten på programvara för e-post, varvid sådan programvara där källkoden inte är öppen skall hänföras till den minst pålitliga kategorin,

32. uppmanar de europeiska institutionerna och medlemsstaternas offentliga förvaltningsorgan att systematiskt använda sig av kryptering av e-postmeddelanden, så att kryptering blir det normala förfarandet,

33. uppmanar gemenskapens institutioner och offentliga myndigheter i medlemsstaterna att ge sin personal utbildning och se till att personalen blir förtrogen med ny krypteringsteknologi och nya krypteringstekniker genom praktisk träning och kurser.

34. efterlyser särskild uppmärksamhet för kandidatländernas situation; begär att de skall få stöd i de fall bristande teknisk självständighet hindrar dem från att införa de skyddsåtgärder som behövs,

Övriga åtgärder
35. uppmanar företagen att samarbeta närmare med kontraspionaget, särskilt att meddela dess organ om angrepp utifrån som sker i syfte att bedriva företagsspionage, så att dessa organs effektivitet kan höjas,

36. uppdrar åt kommissionen att låta genomföra en säkerhetsanalys av vilken det skall framgå vad som behöver skyddas samt att låta utarbeta en skyddsstrategi,

37. uppmanar kommissionen mot bakgrund av den modernisering som akut behövs att uppdatera sitt krypteringssystem; uppmanar budgetmyndigheten (rådet tillsammans med parlamentet) att ställa nödvändiga anslag till förfogande för detta,

38. uppmanar det behöriga utskottet att utarbeta ett initiativbetänkande om säkerheten och skyddet av sekretessbelagda uppgifter vid de europeiska institutionerna,

39. uppmanar kommissionen att garantera att de data som kommissionen själv bearbetar är skyddade mot intrång och att förbättra skyddet av sekretessen för handlingar som inte finns tillgängliga för allmänheten,

40. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för det sjätte ramprogrammet för forskning investera i nya former av teknik för avkodning och kryptering,

41. yrkar på att de stater som blivit lidande på grund av konkurrenssnedvridning genom statligt stöd eller ekonomiskt missbruk av spionage skall underrätta myndigheterna och tillsynsorganen i den stat utgående från vilken verksamheten bedrivits för att sätta stopp för denna snedvridande verksamhet,

42. uppmanar kommissionen att i nära samråd med näringslivet och medlemsstaterna lägga fram ett förslag om att inrätta ett samordnat nätverk av rådgivande organ över hela Europa, framför allt i de medlemsstater där sådana organ ännu inte finns, för frågor om säkerhet för företagens information, som också skulle ha i uppgift att höja problemmedvetenheten och ge praktisk hjälp,

43. bedömer det som meningsfullt att organisera en internationell kongress om skydd av privatlivet mot telekommunikationsavlyssning, i syfte att skapa en plattform för icke-statliga organisationer i Europa, Förenta staterna och i andra länder, där gränsöverskridande och internationella aspekter diskuteras och verksamhetsområden och metoder kan samordnas,

44. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådets generalsekreterare och parlamentariska församling samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, kandidatländerna, Förenta staterna, Australien, Nya Zeeland och Kanada.