USA: Kongressen tar de första stegen
för att tygla Cheney
 




Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska
* Tsunami

* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa

* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU
* Böcker

* Video






28.1.2007



Artikel av Jeffrey Steinbergs publicerad i Executive Intelligence Review 26 jan. 2007

Knappt hade USA:s 110:e kongress hunnit tillträda förrän den levererade batalj mot det redan hårt ansatta Vita huset. Precis som Lyndon LaRouche sa skulle hända i sin webcast den 11 januari, ansluter sig allt fler republikaner till demokraternas strävan att få stopp på krigspolitiken, och uttrycket "dubbel riksrätt" hörs allt oftare på Capitol Hill, alltså ett riksrättsförfarande mot BÅDE president George W. Bush och vicepresident Dick Cheney.

Även om det redan fanns en rörelse mot ett ökat samarbete över partigränserna för att förhindra en upptrappning av konflikten i Sydvästasien, så gav president Bushs tal den 10 januari, där han presenterade detaljerna i sin plan på en förstärkt amerikansk militär närvaro i Irak, en ytterligare knuff åt revolten mot vad man uppfattade som en oprovocerad krigsförklaring mot Iran och ett totalt nonchalerande av Baker-Hamilton-rapporten.

Efter att grundligt ha utrett Irakkriget hade två verkliga tungviktare i amerikansk politik, republikanen James Baker III och demokraten Lee Hamilton, i december förra året rekommenderat Bush-regeringen att börja tala med både Iran och Syrien, hjälpa till att få till stånd en tvåstatslösning i den israelisk-palestinska konflikten och bestämma en tidtabell för hemtagningen av den amerikanska ockupationsstyrkan från Irak.

Redan före talet var det känt att Vita huset, där det är vicepresident Dick Cheney som anger tonen, inte tänkte följa Baker-Hamiltons rekommendationer. Och att Bush ville öka truppnärvaron i Irak med 21.000 soldater var också känt. Men källor i Washington har bekräftat för EIR att när kongressmännen hörde presidentens kärva retorik mot Iran och Syrien, och ställde det mot USA:s uppträdande mot dessa länder, gick det plötsligt upp för dem att LaRouche hade rätt i sina varningar för att Bush-Cheney-regeringen absolut vill få till stånd en militär konfrontation med Teheran och Damaskus innan mandatperioden löper ut.

Kongressen börjar agera Under veckan efter Bushs katastrofala tal den 10 januari lämnades det in ett antal nya lagförslag och motioner i kongressen, alla syftande till att kringgärda Vita husets möjligheter att trappa upp kriget. Några av utspelen är:

* En tvåpartimotion i senaten som går emot Bushs truppförstärkningspolitik, undertecknad av demokraterna Joe Biden och Carl Levin, som leder utrikes- resp. försvarsutskotten, samt republikanen och Vietnamkrigsveteranen Chuck Hagel (som också är en tänkbar republikansk presidentkandidat).

* En motion i senaten som stöder Baker-Hamilton-rapportens rekommendationer, inlämnad av republikanen John Warner, f.d. ordförande i försvarsutskottet och marinminister under president Reagan. Motionen väntas få bred uppslutning från båda partierna, inbegripet många republikaner som inte vill frondera öppet mot Vita huset. . En motion i representanthuset inlämnad av republikanen Walter Jones om att förbjuda Bush-regeringen att begå någon form av krigshandling mot Iran utan kongressens godkännande.

. En motion inlämnad av representanthusets Progressiva grupp som skulle häva kongressens tidigare godkännande av bruk av militära maktmedel i Irak, och anslå medel för en hemtagning av alla amerikanska soldater inom loppet av sex månader.

* En tvåpartimotion i representanthuset undertecknad av republikanen Wayne Gilchrist som säger att "en ökning av den amerikanska truppnärvaron inte kan lösa denna konflikt" och ställer sig bakom Baker-Hamilton-rapportens uppmaning till samtal med Iran och Syrien.

* Flera motioner i senaten, från Christopher Dodd, Hillary Clinton och andra, om att sätta ett tak för antalet amerikanska soldater i Irak vid nuvarande 130.000 - och därmed stoppa Bushs planerade förstärkning. Den försvarspolitiske kommentatorn överste Patrick Lang, tidigare militär underrättelsechef för Mellanöstern, har sagt att om Vita huset verkställer sin planerade truppförstärkning mot kongressens vilja, så kliver presidenten och vicepresidenten rakt in i en "riksrättsfälla". En sådan fälla är precis vad Lyndon LaRouche efterlyste i sin webcast den 11 januari. LaRouche menade att enda sättet att förhindra ett upptrappat krig, som kan pågå i generationer, är att Cheney omgående avpolletteras från Bush-regeringen.

Tre vägar till riksrätt

Det finns minst tre vägar som leder fram till Cheneys snara avsked.

1. President Bush skulle - på anmodan från sin far och andra i "Bush 41"-lägret - kunna komma fram till att Cheney är hans värsta black om foten. Bush senior, kampanjstrategen Karl Rove och andra familjen Bush närstående personer är djupt oroade över att George W. Bush, som det nu ser ut, kommer att gå till historien som en av de absolut sämsta presidenterna som USA någonsin haft. Med bara två år kvar av sin mandatperiod är Bush nödgad att göra något verkligt drastiskt för att rädda sitt eftermäle. Den 31 december 2006 gav New York Times-kolumnisten Nicholas Kristof presidenten tio goda råd om hur han skulle kunna försäkra sig om ett mindre katastrofalt eftermäle. Han uppmanade Bush att inte bara följa Baker-Hamilton-gruppens rekommendationer, utan också att utan vidare dröjsmål sparka Dick Cheney, eftersom Cheney var Bush-regeringens hatmagnet, och bara genom att byta ut honom mot en bättre omtyckt och mer kompetent vicepresident kunde Bush hoppas på att kunna vinna tillbaka lite folkligt stöd.

2. Kongressen kan prioritera utskottsförhör med siktet inställt på Cheneys brottsliga agerande. Den nye ordföranden i representanthusets justitieutskott, John Conyers, har redan sammanställt en lista på 23 olika kriminella handlingar begångna av Cheney och Bush under deras första sex år vid makten. Nu när demokraterna är i majoritet i både representanthuset och senaten kan utskotten kalla in vittnen och begära fram dokument som inte varit åtkomliga under de gångna sex åren.
Brott begångna av Cheney som redan är under utredning är bland annat: förfalskning av underrättelserapporter för att få kongressen att godkänna bruk av militärt våld i Irak; spionage mot amerikanska medborgare; brott mot Genèvekonventionens förbud mot tortyr av fångar; och att han ljugit för kongressen om sina förbindelser med Halliburton, det företag som han varit chef för och som fått kontrakt med den amerikanska staten värda tiotals miljarder dollar.

3. Specialåklagaren Patrick Fitzgerald kan nagla Cheney för hans roll i läckandet av hemligstämplade uppgifter om CIA-agenter till journalister. Sedan december 2003 har Fitzgerald utrett vilka höga tjänstemän i Vita huset som var ansvariga för att en hemlig CIA-agent, Valerie Plame Wilson, gift med den f.d. ambassadören Joseph Wilson, fick sin identitet röjd. Att röja en hemlig CIA-agents identitet är ett allvarligt brott, och Cheneys f.d. stabschef Lewis Libby står nu åtalad för sin roll i detta brott. Libby är åtalad för att ha ljugit för en federal åtalsjury. Hans advokater har för avsikt att kalla Dick Cheney som vittne, och det kommer att ge Fitzgerald ett enastående tillfälle att fråga ut vicepresidenten, under ed, om hans roll i Plame Wilson-läckan. Om Cheneys roll i detta brott avslöjas offentligt kommer det att leda till en storm av krav på hans avgång.*)

Någondera eller alla dessa vägar kan leda till att Cheney avlägsnas från sin maktposition, och det skulle betyda en revolution i amerikansk politik - en livsviktig sådan i nuläget. Kapitalbudget Irakkriget är visserligen den mest brännande frågan för de flesta amerikaner just nu, men det finns också en utbredd oro för ekonomin, för den sammanfallande infrastrukturen, för bristen på anständigt betalda jobb, för den hyperinflationistiska fastighetsbubblan som håller på att punkteras, och för andra ekonomiska och finansiella kriser. Som svar på förfrågningar från ledande demokrater i kongressen skrev Lyndon LaRouche ett handlingsprogram, "The Lost Art of The Capital Budget", som har varit i omlopp bland kongressledamöterna och deras medarbetare de senaste två veckorna.

LaRouche uppmanar där kongressen att gå tillbaka till den gamla politiken att göra stora investeringar i infrastruktur med hjälp av statliga krediter med långa löptider och låg ränta. LaRouche framhåller att sådana långsiktiga investeringar alltid ger tillbaka mer statliga intäkter än de kostat, samtidigt som de skapar välbetalda jobb inom tillverknings- och byggnadsindustrin, och driver på en expansion av den fysiska ekonomin i stort. Ett lagförslag som utarbetats på basis av LaRouches idéer, Economic Recovery Act, med inriktning på att rädda den amerikanska fordonsindustrin från fullständigt sammanbrott, kommer troligen att tas upp till debatt i samband med kongressförhör som ska hållas snart om det verkliga tillståndet i den amerikanska ekonomin.

På samma linje går ett lagförslag från de båda senatorerna demokraten Frank Lautenberg och republikanen Trent Lott, om en miljardsatsning på en utbyggnad av det amerikanska järnvägsnätet. Även om Lautenberg-Lott-förslaget är begränsat till omfattningen visar det ändå på en vilja till samarbete över partigränserna för att ta itu med det ekonomiska sammanbrottet - något som vi säkert kommer att få se mer av.


*) Första rättegångsdagen tisdagen den 23.1 blev sensationell. Det framkom att åklagaren har dokument som visar att det var vicepresidenten själv som avslöjade agentens identitet för Libby och sedan sade åt Libby vad som skulle läckas till den första journalisten. Dessutom raderade Cheney just detta dokument, när Libby första gången skulle förhöras av FBI. Både åklagaren och försvaret vill uppenbarligen dra in vicepresidenten!