Halva Nobelpriset i fysiologi eller medicin gick i år till den tyske forskaren Harald zur Hausen för hans upptäckt av sambandet mellan humana papillomvirus och livmoderhalscancer. Som känt har denna kunskap lett till framtagandet av vacciner som om de ges i unga år kan förhindra uppkomsten av denna cancertyp. Tidigare i år beslutades att trots betydande kostnader inkludera detta vaccin i det allmänna svenska vaccinationsprogrammet. Liknande steg har tagits eller planeras i andra länder. Den forskning som låg bakom Nobelpriset till zur Hausen kom sålunda att bli inte bara av stor medicinsk betydelse utan även av betydande ekonomiskt värde för företagen bakom vaccinerna. Uppmärksamheten runt priset, och det faktum att zur Hausen i TV-intervjuer och andra sammanhang rekommenderade att vaccin skall ges inte bara till flickor utan även till pojkar, var sålunda av stort PR-värde för dessa företag. Som vi skall se längre fram intar AstraZeneca en framträdande plats bland dem. Av den anledningen är det självklart av största vikt att en klar åtskillnad har hållits mellan företaget och de som haft ansvaret för utnämningen av pristagare. Vid KI är det Nobelförsamlingen och dess mindre arbetsgrupp, Nobelkommittén, som har denna uppgift. Ekot och Vetenskapsradion uppmärksammade i sina sändningar den 8 och 10 december att två av medlemmarna i kommittén har starka kopplingar till AstraZeneca. I verkligheten är det som hittills kommit fram dock bara toppen på isberget. Detta kan konstateras vid en genomgång av KI:s diarium för perioden 2001-2008. Ordförande i Nobelkommittén i år är Bertil Fredholm. Under 2000-talet har han haft flera samarbetsavtal med AstraZeneca. Så sent som 2005 och 2006 tecknade han dessutom konsultavtal med bolaget. För att uttrycka sig lite tillspetsat var det alltså en konsult till AstraZeneca som ledde den grupp som utsåg mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2008. Ordföranden i Nobelförsamlingen är en självskriven ledamot i Nobelkommittén. Under 2008 innehas denna post av Lars Olson. Denne har vid åtminstone tre tillfällen under de senaste åren tecknat forskningsavtal med AstraZeneca. Han står dessutom som uppfinnare på ett flertal patent som AstraZeneca sökt och äger. Sannolikt finns därigenom också avtal som betyder att han har ekonomiska intressen i de projekt som bolaget driver runt patenten. En annan av ledamöterna i Nobelkommittén i år är Bo Angelin. Denne valdes under 2007 in i styrelsen för AstraZeneca, ett mycket välbetalt uppdrag. Han har för några år sedan även tecknat forskningsavtal med bolaget. Dess intresse för Angelins tjänster beror sannolikt främst på hans status som en väletablerad forskare inom området kolesterol- och lipidomsättning. En av AstraZenecas riktiga storsäljare är Crestor, en så kallad statin. Denna typ av droger används för att hämma bildningen av kolesterol i kroppen och därigenom sänka koncentrationen av kolesterol i blodet. Under 2007 uppgick enligt bolagets årsredovisning försäljningen av Crestor till ett värde av cirka tre miljarder dollar (24 miljarder kr). Som framgår av olika interna rapporter arbetar man aktivt för att vidga användandet av detta läkemedel vid behandling av hjärt-kärlsjukdom och störningar i kroppens lipidomsättning. Därmed kan ännu mer pengar tjänas. Angelin kan säkert vara till nytta i dessa ansträngningar. Han är likaså involverad i Karo Bio AB och arbetet med en läkemedelskandidat vid namn Eprotirome. Man hoppas att denna skall kunna ge en ljusning i bolagets ekonomiska situation. Enligt mångas uppgift har Eprotirome dock ingen framtid i så kallad monobehandling men kan eventuellt få värde vid samtidig behandling med en statin. I pressen har spekulerats att AstraZeneca därvid skulle kunna bli en partner. Självklart blir Angelin med sina bindningar till båda bolagen en nyckelperson i sådana diskussioner. Så här långt kan vi alltså konstatera att Nobelkommittén vid KI, den grupp som gör det reella arbetet att välja ut Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, år 2008 innehåller åtminstone tre medlemmar med mycket påtagliga kopplingar till AstraZeneca, däribland en av bolagets egna styrelseledamöter. Om vi fortsätter till Nobelförsamlingen i stort blir bilden om möjligt än mer anmärkningsvärd. Bland medlemmarna här finns det en, Lars Farde, som i ordets konkreta mening sitter på dubbla stolar. Parallellt med sin tjänst på KI är han också anställd på AstraZeneca (kallas i olika dokument ”Director of Discovery Medicine”). I egenskap av representant för bolaget undertecknade han i maj 2006 ett avtal med KI om uppbyggnad av ett PET-centrum (avbildning av hjärnan och andra delar i kroppen med en teknik benämnd positronemissionstomografi eller PET). Som en del i avtalet bidrar AstraZeneca med 80 miljoner kronor för inköp av avancerad utrustning. Som motprestation kommer man att få tillgång till ny metodik och experthjälp i viktiga utvecklingsprojekt inom företaget. Bland medlemmarna i Nobelförsamlingen återfinns vidare KI:s rektor, Harriet Wallberg-Henriksson. I samband med det pressmeddelande som publicerades vid det just nämnda avtalets tecknande uttryckte hon sin belåtelse. Ett drygt år senare, den 14 december 2007, var det hennes egen tur att skriva en avsiktsförklaring om långsiktigt samarbete mellan KI och AstraZeneca med dess koncernchef, David Brennan. Den nära relationen mellan KI och detta bolag kan sålunda sägas vara cementerad på högsta nivå. Om vi går vidare och synar medlemmarna i Nobelförsamlingen så är det helt visst inte slut på kontakterna med läkemedelsgiganten AstraZeneca. Vid genomgång av KI:s diarium för tiden 2001-2008 så hittas för ännu ej omnämnda personer i detta sällskap fyrtiofem kontrakt av varierande typ med AstraZeneca. I flertalet fall rör det sig om forskningsavtal. I det mest påtagliga fallet har en medicinprofessor arton sådana avtal med bolaget under en femårsperiod. Sammantaget är det cirka en tredjedel av ledamöterna i Nobelförsamligen för år 2008 som via avtal av något slag haft nära kontakter med AstraZeneca. Totalt är det ett sextiotal avtal som påträffas i diariet men detta är inte en komplett lista. Där saknas till exempel uppgifter om sådant som Bo Angelins knytning till styrelsen i AstraZeneca och Lars Fardes anställning i bolaget. Det bör också påpekas att i stort sett samtliga av de ledamöter som ej har eller har haft kontakter med AstraZeneca förvisso inte saknar anknytning till näringslivet. I dessa fall är det istället andra läkemedels- och bioteknikbolag som kommer ifråga. Om man frågar medlemmar i Nobelförsamlingen så påstår de att sådant som jävsfrågor diskuteras varje år. Bakom detta påstående finns uppenbarligen ingen verklig substans. På vilket sätt har då AstraZeneca gynnats av utnämningen av Harald zur Hausen till Nobelpristagare för hans upptäckt av sambandet mellan humana papillomvirus och livmoderhalscancer? Det exakta ekonomiska värdet är svårt att uppskatta men sannolikt rör det sig om ett större antal miljarder kronor. I juni 2007 förvärvade AstraZeneca det amerikanska bolaget MedImmune Inc. Detta omtalas i interna rapporter bland annat på följande sätt. "By far the most significant transaction in 2007 was the acceleration of our biologics and vaccines strategy through the acquisition of MedImmune, Inc". Genom detta uppköp erhöll man bland annat patenträttigheter rörande teknologin för produktion av de två marknadsledande vaccinerna mot papillomvirus. I tidningen Privata Affärer råkade man av en händelse på Nobeldagen 2007 ta upp detta förhållande till företagsekonomisk analys. Där står att AstraZeneca räknar med att vaccinet skall bli det största på marknaden med en försäljningspotential på över sex miljarder dollar per år (cirka 48 miljarder kronor). Den royalty som bolaget får på denna försäljning är inte känd men rör sig sannolikt om flera miljarder kronor. Med den publicitet som vaccinet fått genom årets Nobelpris kan man räkna med att dessa siffror kommer att stiga avsevärt. Även om det inte finns någon anledning att ifrågasätta pristagaren zur Hausen och det arbete han och hans medarbetare utfört, så kastar utan tvivel de ovan presenterade omständigheterna en skugga över Nobelprisets namn. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att förändra situationen kan konsekvenserna för framtiden bli allvarliga och permanentas. Saken blir inte mindre komplicerad av det faktum att zur Hausen är uppfinnare till och tillsammans med sin arbetsgivare, det tyska Cancerforskningscentret i Heidelberg, sökande/ägare till ett flertal världsomspännande patent rörande tillverkningen av vaccin mot papillomvirus. Dessutom licensierade man för flera år sedan ut rättigheterna för denna teknologi till MedImmune Inc, det vill säga det bolag som AstraZeneca sedan ett drygt år tillbaks äger och har miljardinkomster ifrån. Harald zur Hausen och hans institution får säkert sin beskärda del av dessa inkomster. De förhållanden som tagits upp här med betydande bindningar mellan universitetsforskare och det privata näringslivet är ingenting nytt och inte heller någonting som särskilt utmärker KI. De ingår snarare i en utveckling mot allt större kommersialisering av den akademiska världen som pågått under 20-30 år. Det är därvid framför allt de medicinska och tekniska disciplinerna som berörts. Ytterst rör det sig om vilken roll vi vill att universiteten skall spela i samhället. Skall de vara fria institutioner som ansvarar för en god högre utbildning samt utan sidoblickar mot ekonomiska och politiska intressen tar fram kunskap som gagnar det allmänna ("the common good"). Eller skall universiteten som nu sker allt mer omvandlas till företagslika korporationer och nära partners till det privata näringslivet. Att verksamheten inom den högre utbildningen och forskningen skall komma samhället i stort till godo är en självklarhet. Men frågan är om detta bäst sker genom att universiteten alltmer får karaktären av affärsdrivande verk? |
||||
