Kvällen den 23 mars 2015 var det ett program på radion om filosofi kring mänskliga rättigheter, där diskussionen utgick från två av de tre nyckelorden från franska revolutionen; orden frihet och jämlikhet, och hur liberaler fokuserade på frihet medan socialister fokuserade på jämlikhet, och hur det finns en inbyggd konflikt/spänning mellan begreppen.  En filosof, Étienne Balibarz, nämndes som hade skapat begreppet Equaliberty avsett att överbrygga motsättningen.  Här en länk om ämnet:  http://criticallegalthinking.com/2014/09/08/equaliberty-notes-thought-etienne-balibar/ .  Ett nyckelcitat från den länken, relevant till radiodiskussionen:  "Equality's isolated execution would end up in a form of suppression, while freedom's sole implementation would result in a corroded superiority or dependence (cf. Balibar 2012: 96)."

Det nämndes i programmet en tanke att mänskliga rättigheter inte skulle vara naturgivna utan något som kunde skapas genom nationsbygge o.s.v..  D.v.s. civilisation, medborgarskap o.s.v. eller revolution och rättighetskamp som förutsättning för rättigheter.  Programmet syftade naturligtvis till att vi skulle se vår europeiska maktstruktur med förenta nationerna o.s.v. som förutsättning för rättigheter.  Med olika färgade revolutioner i misshagliga länder som medel, kantänka.  Allt styrt från Bryssel.

Det är det materialistiska förhållningssättet, att rörelser i det fysiska skapar rättigheter (= förutsättningar för vår existens...).

Det andra förhållningssätt, som jag har arbetat utifrån, är att uppladdning av påverkan bortom tid och rum i vad som kan kallas orsaksfältet eller det eviga, till sist förändrar så att det fysiska inte har annat att göra än att rätta sig.  Du har säkert hört uttrycket att inget kan stoppa en idé vars tid är inne.  Min tanke är att en sådan idé först har "laddats upp" i orsaksfältet bortom tid och rum.  Innan tröskeleffekt för fysisk manifestation har uppnåtts märks inget i det fysiska.  Detta är sant även på elementarpartikelnivå där det finns en tröskelenergi vid vilken fysisk manifestation uppstår.  Det finns en fysisk konstant för detta energivärde, Diracs konstant = Plancks konstant / 2 π.  När tröskeln är nådd sker fysisk manifestation, och då är den ostoppbar.

Min egen tanke har alltså varit att med tillräckligt stark och samtidigt medveten intention skulle den enskilde ha makt att försvara verklig rättvisa, verklig rätt.  Inte genom organisatorisk "mobbarmakt" utan genom att verka direkt mot orsaksfältet av verkligheten.  Detta orsaksfält är inte diskret i tid och rum, utan går bortom tid och rum.  Vilket innebär att momentant kan det inte rubbas, momentant är det som det är.  I det materialistiska, enbart beaktande det momentana, så har naturligtvis de som menar att rättigheter bara finns i den mån de kan försvaras rätt i sin analys.  Min tanke är dock att vi genom tillräckligt medvetet handlande får till en liten men dock betydelsefull rörelse i själva orsaksfältet.  I stunden ger detta ingen effekt i tid och rum, men efter en tid ändrar det allt.  Tiden det tar kan dock vara ytterst frustrerande med tanke på hur korta våra jordeliv känns.

Det är ju så att endast i den mån rättigheter erkänns så fungerar de här och nu som rättigheter.  Den traditionella metoden att vinna erkännande är att organisera sig och skapa påtryckar-/lobbar-/eller rent fysisk makt.  Genom att ha rörelser i det fysiska bakom sig.  Frågan blir då, kan vi vinna erkännande genom att tillräckligt starkt påverka själva orsaksfältet bortom tid och rum?  Jag har själv arbetat som att det är så.  Det är min arbetshypotes.  Väldigt mycket talar också för att det är så.  Som sagt, inget kan stoppa en idé vars tid är inne.  En sådan idé har "laddats upp" i orsaksfältet bortom tid och rum med exakt den form av arbete några av oss bedriver.  Det fysiska är alltså rent konkret projektioner ur det eviga.

Men i tid och rum är det trögt innan orsaksfältet laddats upp till kritisk tröskelnivå.  Innan tröskeln är nådd, är det stopp.  Efter är det självklart.  Det några av oss nu möts av är vägran att erkänna.  Samtidigt är det viktigt vad som ska erkännas.  Diskussionen om motsättningen mellan frihet och att vi faktiskt bryr oss om varandras välfärd, vilket franska revolutionens "jämlikhet" egentligen handlar om, är viktig.  För var finns det något allmänna som skulle ha några skyldigheter mot enskilda i den fullständiga enskilda frihetens värld?  De interaktioner vi nu har är en del i denna dialog med orsaksfältet.  Det är inte ena eller andra perspektivet som ska "vinna".  Istället är det en ny syntes som ska komma ur detta, där vi som arbetar i en medvetandespjutspets bidrar till att skapa de nödvändiga förutsättningarna för processen.  Det ligger i medvetandespjutsspetsars villkors natur att sällan belönas materiellt medan de lever, utan oftare i form av posthumt erkännande.  Kommer erkännandet för sent så lär det denna gång bli posthumt för hela mänskligheten.

De vattentäta skotten mellan det fysiska = det redan manifesterade och det eviga = orsaksfältet bortom tid och rum installerades rent konkret genom den uppdelning mellan vetenskap och religion som gjordes i samband med att Aristoteles beskrivning och begrepp för dialog såväl av kyrkan som av universiteten förbjöds och tabuförklarades efter att ha eliminerats av Thomas Aquinas (1225-1274) i dennes verk Summa Theologiae (1274).  Innan denna religiösa begränsning av vårt tänkande infördes så hade Aristotle en process för att komma framåt i vårt tänkande, alltså utöver det statiska kritiserandet (logiken).  (Ola Alexander Frisk, Hyperdialog.)  Efter uppdelningen fick vetenskapen logiken och religionen allt som inte kunde förklaras med logiken, som kallades det man inte kunde veta.  Den tyske matematikern Kurt Gödel satte dock spiken i denna kista redan 1931 genom att visa att inget formellt system som ö.h.t. var användbart kunde vara helt utan självmotsägelse.  Inget logiskt system kunde vara helt förutsägbart.  Vilket innebär att matematiken spräckte den mekaniska materialismen inifrån.  För inte ens inom dess system kunde man vara säker på att kunna veta.  Fast det har förstås tagit tid för denna spjutspets att ladda upp tillräcklig med rörelse i orsaksfältet för att manifestera i att vi ser annorlunda på oss själva och vårt förhållande till alltet.  Systemen har febrilt försökt ignorera konsekvensen av det Kurt Gödel påvisade.  Konsekvensen av det han påvisade är att vi måste öppna upp för fler dimensioner.  Dialog.  Att alla tänkbara system alltid innehåller sin egen självmotsägelse, med matematisk och logisk nödvändighet.  Att därför får makten aldrig överlämnas till ett system.  Att därför måste det högre tänkandet alltid få sista ordet.

Det handlar om "äktenskapet" mellan det materiella och det eviga, efter en väldigt lång "skilsmässa".

De sociologiska studierna av människor och djur förklarar förresten varför någon snabb och enkel kollektiv upplysning inte är möjlig.  Dr. Robert Sapolsky har med exempel från babianflockarnas värld visat varför hierarki skapar en destruktiv kraft i det mänskliga psyket — men obs. vad som hände en flock där plötsligt alla de dominanta dog...  http://www.youtube.com/watch?v=A4UMyTnlaMY .

Den som skrev manus till den tecknade barnfilmen Skönheten och Odjuret förstod samma psykologi som professor i psykologisk pedagogik vid Högskolan i Jönköping Roland S Persson förklarar i sin föreläsning om särbegåvades och generellt avvikandes sociala pris http://www.youtube.com/watch?v=QxDpsiIQJaM ,  där särbegåvade avser de som ligger högre än s.k. högbegåvade.  Jag tänker då särskilt på när den skränande pöbeln med hötjugor etc tågar mot slottet för att döda "Odjuret", som är en mycket känslig själ, så skrålar de "Det vi inte förstår, kan vi inte tycka om".

Organisationer blir alltid dumma, det är ett sociologiskt faktum och sedan spelar det ingen roll om du är babian eller kallas människobarn.  Medan enskilda Ena kan vara så Enastående att "flocken" vill röja dem ur vägen.  Vilket har gjorts med de enastående i flera kulturer, eftersom den enastående hotar den rådande ordningen.  Vilket ju är alldeles nödvändigt när den rådande ordningen hotar mänsklighetens fortlevnad.

Flocken, babian- eller människo-, känner sig hotad av "de där konstiga, som man inte kan förstå sig på".  "De måste bort".  Det som händer är naturligtvis att den kognitivt mindre förmögna uppfattar den mer kognitivt förmögna som obegriplig.  Jag fick ett antal gånger höra från en tidigare gammal vän att jag skulle "sluta med ditt pissjidder på Internet", d.v.s. det jag bloggar etc, innan jag klippte kontakten.  Då hade jag först försökt förklara i privata mail.  Men det fungerade bara inte.  Han ville att jag skulle bete mig enligt hans föreställning om vem jag var, inte enligt min egen föreställning om vem jag är...  Jag kan inte basera en vänskap på att vara någon jag inte är.

Det som händer med den kognitivt mindre förmögna motparten är att denne upplever sig själv som den intelligentare, och upplever den kognitivt mer kapabla som den mindre intelligenta!  Det paradoxala resultatet, som mina egna upplevelser bekräftar, är detta.  Därför kämpar båda för social dominans, för att rädda mänskligheten från dumheten.  :)

Jag förstår de som helst vill lämna allt för att sätta sig på ett berg i Tibet...

De som medelst manipulation önskar få makt, vilket är svart magi, har det dock enkelt genom en egenhet i den mänskliga utvecklingspsykologin som långt ifrån alla växer ifrån.  Egenheten är att även om också de allra minsta barn föredrar dem som är snälla så föredrar de ännu hellre dem som har samma smak som de själva, även när detta gäller helt oviktiga saker.  En svartmagiker (även om de själva inte vet att de är det), och det är många sådana som jobbar på reklambyråer men även som klättrar på andra i alla organisationer, behöver därför bara förföra omgivningen genom att spegla andra för att framträda som lika dem, samtidigt som de gör små osanna anmärkningar om sina tilltänkta offer som får många i sin omgivning att uppfatta dessa tilltänkta offer som annorlunda.  Väldigt många låter även i vuxen ålder sig förföras på detta sätt så att de har mer sympati och välvilja för lögnarna/sociopaterna = svartmagikerna, än de har för dessas tilltänkta offer.  Sedan är det fritt fram för sociopaterna/svartmagikerna att göra vilken skit som helst mot dessa som "tack vare" omgivningen nu har blivit förberedda som offer.  (Se vidare 60-minutes filmsnutt om barns "moraliska" predispositioner och hur de kan relatera till den allmänna flockdjursproblematiken på http://www.youtube.com/watch?v=QLYRDsJADgg .)
 

— En; Allmänt kallad:  LegeNet

//