Publicerad på DN Kultur den 6 juli 2004.
Replik på artikeln “Barriär - en temporär säkerhetsåtgärd” den 3 juli av Georg Klein, Lisa Abramovicz, Anders Carlberg och Eli Göndör.
Georg Klein, Lisa Abramovicz, Anders Carlberg och Eli Göndör (KACG) påstår att vi inte vill ha en “självständig judisk stat”. Svar: Ingen av oss frånkänner Israel rätt till självständighet och hoppas innerligt att det ska bli en stat för alla sina medborgare med lika rättigheter oavsett religiös eller etnisk tillhörighet.
Israels id-kort registrerar ingen medborgare som israel utan som jude eller av annan etnicitet - ett uttryck för apartheid. Inte ens de israeliska judarna har fulla demokratiska rättigheter, eftersom ingen får bilda politiska partier som ifrågasätter principen om en “judisk stat”. Hade Israel infört allmän rösträtt om de inemot 800 000 palestinier som fördrevs 1947-48 varit kvar och fått rösta?
KACG uppger att de flesta israeler är redo ge upp land för “verklig fred”. Men vad är det? Regeringens avsikt tycks vara att behålla allt illegalt annekterat land utom de tre planerade kantoner som omringas av muren på resterande 10 procent av ursprungliga Palestinamandatet. KACG ser muren som “en temporär säkerhetsåtgärd”. Muren är dubbelt så hög och tre gånger så lång som Berlinmuren. Denna var också “temporär” men krävde ett systemskifte för att rivas.
Att Israels HD stoppar en ringa del av muren bevisar inget rättssamhälle. Bosättningarna blir kvar på båda sidor och utvidgas dagligen på Västbanken liksom snabbjärnväg och motorvägar förbjudna för palestinier - alltså apartheid. Otaliga har redan berövats sitt levebröd, deras hus och odlingar har skövlats. Ytterligare 150 000 kommer att drabbas. Genom att göra livet till en plåga för palestinierna gynnar man den terrorism man vill bekämpa och genomför i praktiken en långsam etnisk rensning.
Enligt en opinionsundersökning (Haaretz 21/6 -04) anser 63,7 procent av judarna i Israel att deras “regering borde uppmuntra israeliska araber att emigrera från Israel” och 48,6 procent att regeringen är överdrivet vänlig mot den arabiska befolkningen. Israels “generösa invandringspolitik” är att köra ut palestinsk arbetskraft och ersätta med lågavlönade invandrare från andra regioner.
Sharon är en krigsherre som varken den beundransvärda israeliska fredsrörelsen, FN eller EU rått på. För honom är självmordsdåd och antisemitiska utbrott en politisk tillgång snarare än ett hot. Enligt Jessica Montell i B´Tselem, den främsta rörelsen för mänskliga rättigheter i Israel, utsätts uppåt sex tusen “säkerhetsfångar” för förhörsmisshandel godkänd av domstol.
Enligt KACG talar sionismens tongivande företrädare om judarna som ett folk, inte en ras. Det gäller inte sionismens andlige fader Moses Hess, sionismens grundare Theodor Hertzl eller Israels officielle nationalskald Chaim Nachman Bialik: “Jag tror, liksom Hitler, på idén om blodets makt” (”The Present Hour”, 1934). Sionister och antisemiter definierar gärna judar som en ras, något ingen av oss gör. Anklagelsen mot Lasse Wilhelmson är falsk; läs hans artikel i FiB:s sommarnummer.
Hur judendomens humana grundvärderingar ställs på huvudet i Israel har analyserats av den kristet fostrade palestiniern Edward Saïd, en hård kritiker av både Arafat och Sharon. Det är i hans anda vi riktar vår vädjan till Sveriges regering.
Lennart Grosin
Docent i pedagogik vid Stockholms universitet
Lars Wilhelmson
Lärare och journalist
Per Wästberg
Författare och ledamot i Svenska Akademin
PS från PW: I 45 år har jag skrivit om mänskliga rättigheter i Sydafrika och Portugal, i Sovjet och på Kuba, i Kambodja och Rwanda, om fatwan mot Rushdie och Radio Islams lögner. Och om judisk kultur i Sverige, senast i biografin “Axel Hirsch, folkbildare och filantrop”. Varför då tiga när Israel på upprörande sätt förbryter sig mot ett folk i underläge?
