Det värsta problemet med censur är att även om DU har bevis för din verklighet så går det där den offentliga verkligheten är styrd inte att finna någon opartisk domstol eller annat forum som ens kan förstå din verklighet.  Den falska bilden blir per furstens dekret deklarerad och formell sanning och den verkliga verklighet du lever i blir formellt och för alla andra osanning.

Detta är också den västerländska kulturens grundnatur, så det kommer därför alltid tillbaka hit.  Läs Ola Alexander Frisk.  Den västerländska kulturen är byggd på att låsa fast ett statiskt system, och när människor börjar bli så dynamiska att det rådande statiska systemet befarar att det inte kan vidmakthålla förtrycket så blir förtrycket helt öppet för de förtryckta, medan de som inte bryr sig blir ännu mer ovetande, och också lätt — p.g.a. deras ovetande — kan användas som olika former av vapen.

Vi vill dock inte leva i ett statiskt helvete, utan vi vill dynamiskt ha många olika dimensioner och dynamik i tillvaron.  Det statiska helvetet är självförstörande eftersom det parasiterar på exakt detsamma som det förtrycker, nämligen dynamiskt skapande.  Frågan är inte om det kommer att försvinna, frågan är om det kommer att döda sin värd innan det försvinner.